Hitta rätt ord!
Igår var Albin och jag på ett roligt äventyr. Vi hade blivit inbjudna av min bror och hans Sara på middag och spelkväll. Det var himla kul, god mat och trevligt vin. Vi hade med oss en liten present, ett spel som heter Pratmakarna, den nya versionen. Hemma hos Albins föräldrar i Sävedalen finns den gamla versionen och den har vi spelat mot hans föräldrar och det var väldigt kul så därför tänkte vi att Eric och Sara skulle också få ha roligt. Men det var en ny version med nya regler och jag hängde inte riktigt med och tyckte att det mesta var orättvist. Jag tror att det stod lika när vi slutade spela, för vi var tvugna att gå hem ganska tidigt eftersom jag skulle jobba och öppna butiken vid tio. Lite jobbig tid när man ville vara kvar och spela men vi hann med sista bussen hem.
Iaf så var Sara och jag i ett lag och Eric och Albin i det andra. Sara sa besviket att hon inte skulle vara så dålig nästa gång, men det var hon inte. Hon var massa duktig och jag tror att det är fel på spelet. Vi får ta med det gamla spelet och lära dem orginalet någon gång för det är mycket bättre och roligare regler där.
(Det var bättre förr!)
Jag försökte gå in mina nya skor igår. Det gick rätt okej fast jag inte var helt nykter när jag vinglade därifrån tjugo i tolv.
Här är iaf en bild på de snygga.
Lite stor bild men det är bara trevligt tycker jag. Så himla snygga färger! Albin säger att han tycker de passar in i Hairspray-filmen. Så sant som det är sagt.
Jag blir 9 cm längre i dem iaf, så jag är ju nästan lika lång som Albin fast det är en liten bit kvar.
Jag tänkte också blogga om den otäcka finska tanten. Hon har kommit in i butiken två ggr bara men efter varje gång har jag mått nästan psykiskt dåligt. Mamma tror att hon har någon psykisk störning, att något inte står rätt till och det kan hon ju ha rätt i. Men ändå..
Första gången var inte så jättefarlig. Hon kom in och skulle ha ett vykort och ett frimärke. När hon fick pengar tillbaks började hon prata finska och tittade argt på mig. Jag sa vänligt att jag inte förstod finska, kunde hon inte ta det på svenska eller engelska istället? "VÄXLA!" sa hon då. Jag växlade lite av hennes pengar och hon ropade till igen, "VÄXLA!". "Det går inte att växla mer", sa jag. Då blev hon lite arg men gick sedan efter ett tag.
Andra gången var i tisdags. Jag stod och ordnade med pennor och sånt när hon kom in med ett vykort i handen och började prata massor av finska med mig. Jag sa igen att jag inte förstod, och den blicken jag fick var inte nådig. Den sa "herregud, är du dum i huvudet eller?? Förstår du inte finska? Jävla, jävla pucko!" Det var otäckt nästan. Men jag ignorerade henne när hon inte pratade svenska och gick och ställde mig i kassan istället. Hon kom och betalade med vykortet och sa saker på finska igen. Jag tyckte det lät som om hon ville ha ett annat motiv, så jag frågade om hon var ute efter ett sommarmotiv på kort eller så. Då gav hon mig den blicken igen och gick iväg samtidigt som hon rabblade finska.
Jag brukar inte få många knasiga personer, men hon är hittills den läskigaste. Jag hoppas att hon antingen börjar prata svenska eller helt enkelt inte handlar av mig mer.
Idag ska jag bara slappa efter jobbet och äta god mat med föräldrarna. Kanske en film senare, vi får se, vi får se.
Vad händer utanför min värld? (I eran..)
Iaf så var Sara och jag i ett lag och Eric och Albin i det andra. Sara sa besviket att hon inte skulle vara så dålig nästa gång, men det var hon inte. Hon var massa duktig och jag tror att det är fel på spelet. Vi får ta med det gamla spelet och lära dem orginalet någon gång för det är mycket bättre och roligare regler där.
(Det var bättre förr!)
Jag försökte gå in mina nya skor igår. Det gick rätt okej fast jag inte var helt nykter när jag vinglade därifrån tjugo i tolv.
Här är iaf en bild på de snygga.
Lite stor bild men det är bara trevligt tycker jag. Så himla snygga färger! Albin säger att han tycker de passar in i Hairspray-filmen. Så sant som det är sagt.
Jag blir 9 cm längre i dem iaf, så jag är ju nästan lika lång som Albin fast det är en liten bit kvar.
Jag tänkte också blogga om den otäcka finska tanten. Hon har kommit in i butiken två ggr bara men efter varje gång har jag mått nästan psykiskt dåligt. Mamma tror att hon har någon psykisk störning, att något inte står rätt till och det kan hon ju ha rätt i. Men ändå..
Första gången var inte så jättefarlig. Hon kom in och skulle ha ett vykort och ett frimärke. När hon fick pengar tillbaks började hon prata finska och tittade argt på mig. Jag sa vänligt att jag inte förstod finska, kunde hon inte ta det på svenska eller engelska istället? "VÄXLA!" sa hon då. Jag växlade lite av hennes pengar och hon ropade till igen, "VÄXLA!". "Det går inte att växla mer", sa jag. Då blev hon lite arg men gick sedan efter ett tag.
Andra gången var i tisdags. Jag stod och ordnade med pennor och sånt när hon kom in med ett vykort i handen och började prata massor av finska med mig. Jag sa igen att jag inte förstod, och den blicken jag fick var inte nådig. Den sa "herregud, är du dum i huvudet eller?? Förstår du inte finska? Jävla, jävla pucko!" Det var otäckt nästan. Men jag ignorerade henne när hon inte pratade svenska och gick och ställde mig i kassan istället. Hon kom och betalade med vykortet och sa saker på finska igen. Jag tyckte det lät som om hon ville ha ett annat motiv, så jag frågade om hon var ute efter ett sommarmotiv på kort eller så. Då gav hon mig den blicken igen och gick iväg samtidigt som hon rabblade finska.
Jag brukar inte få många knasiga personer, men hon är hittills den läskigaste. Jag hoppas att hon antingen börjar prata svenska eller helt enkelt inte handlar av mig mer.
Idag ska jag bara slappa efter jobbet och äta god mat med föräldrarna. Kanske en film senare, vi får se, vi får se.
Vad händer utanför min värld? (I eran..)
Mary Kay
Jag har inte alls gått ner mig i shoppingträsket, vad Albin än säger.
Han gör ju samma sak själv, shoppar massor på Clas Ohlson :P Nya kläder måste man ju ha ibland, speciellt när man rensar ut sina gamla som man inte kan använda längre, eller hur? Jaja..
Tänkte egentligen berätta om att jag var lite på äventyr i måndags. I förra veckan när jag jobbade så var det en kund som började prata om Mary Kay och då sa jag "men hallå, jag har köpt sådana produkter!" och hon blev upprymd eftersom hon jobbade med att sälja det och diverse. Vi pratade lite till och sen bjöd hon in mig till en make up-kväll som de skulle ha. Alltså, man skulle väl typ lära sig att sminka sig och vilka färger man passar i osv.. Jag tyckte att det kunde vara en rolig grej, så jag tackade ja.
Kruxet var att de började halv sju på måndagen och jag slutar sex. Mamma fick komma och leka taxi och köra mig in till Feskekörkan, och sen hämta mig två timmar senare.
Jag var hos min käre vän Sissel en gång för ett tag sen och hade en tjejkväll, där vi provade olika Mary Kay-produkter och det var där jag köpte några som jag använder ofta. Då var det en kvinna som berättade om allt och hade sig, och hon hette Lena. Hon fixade och donade med mig också i måndags, hjälpte mig välja ut mina färger och visade lite hur man skulle sminka. Det var inte bara jag utan vi var säkert ett dussin "gäster" och ett halvdussin konsulenter som visade vilket smink man skulle ha och så. Det var riktigt kul, efter vi hade sminkat oss kunde man vinna lite grejer men jag visste att med min tur skulle jag gå ifrån där tomhänt. Fick dock en broschyr och en liten tub med night cream, som ser ut som godis btw, så gick inte helt tomhänt därifrån.
De pratade också att man kunde börja sälja själv, och jag tycker det verkar himla kul så jag skulle vilja prova. Det skulle vara ett problem (kanske fler, men detta är väl det största): att jag inte har något körkort. Man kan ju inte ta sig hem till folk och försöka sälja saker om man inte har körkort? Lite krångligt kanske, om det inte finns bussar och det gör det ju inte alltid.
Jaja, jag får fundera lite mer på det men det skulle vara väldigt kul att visa kompisar vilka produkter som finns, men absolut inte tvinga dem att köpa något. Nej, jisses, det kan jag tvinga släktingar istället :) Skämt åsido, någon som tycker detta vore en dålig idé? Jag skulle inte sluta jobba i bokhandeln, aldrig i livet, men som ett extrajobb?
Sissel kanske har någon åsikt? Albin? :P
Han gör ju samma sak själv, shoppar massor på Clas Ohlson :P Nya kläder måste man ju ha ibland, speciellt när man rensar ut sina gamla som man inte kan använda längre, eller hur? Jaja..
Tänkte egentligen berätta om att jag var lite på äventyr i måndags. I förra veckan när jag jobbade så var det en kund som började prata om Mary Kay och då sa jag "men hallå, jag har köpt sådana produkter!" och hon blev upprymd eftersom hon jobbade med att sälja det och diverse. Vi pratade lite till och sen bjöd hon in mig till en make up-kväll som de skulle ha. Alltså, man skulle väl typ lära sig att sminka sig och vilka färger man passar i osv.. Jag tyckte att det kunde vara en rolig grej, så jag tackade ja.
Kruxet var att de började halv sju på måndagen och jag slutar sex. Mamma fick komma och leka taxi och köra mig in till Feskekörkan, och sen hämta mig två timmar senare.
Jag var hos min käre vän Sissel en gång för ett tag sen och hade en tjejkväll, där vi provade olika Mary Kay-produkter och det var där jag köpte några som jag använder ofta. Då var det en kvinna som berättade om allt och hade sig, och hon hette Lena. Hon fixade och donade med mig också i måndags, hjälpte mig välja ut mina färger och visade lite hur man skulle sminka. Det var inte bara jag utan vi var säkert ett dussin "gäster" och ett halvdussin konsulenter som visade vilket smink man skulle ha och så. Det var riktigt kul, efter vi hade sminkat oss kunde man vinna lite grejer men jag visste att med min tur skulle jag gå ifrån där tomhänt. Fick dock en broschyr och en liten tub med night cream, som ser ut som godis btw, så gick inte helt tomhänt därifrån.
De pratade också att man kunde börja sälja själv, och jag tycker det verkar himla kul så jag skulle vilja prova. Det skulle vara ett problem (kanske fler, men detta är väl det största): att jag inte har något körkort. Man kan ju inte ta sig hem till folk och försöka sälja saker om man inte har körkort? Lite krångligt kanske, om det inte finns bussar och det gör det ju inte alltid.
Jaja, jag får fundera lite mer på det men det skulle vara väldigt kul att visa kompisar vilka produkter som finns, men absolut inte tvinga dem att köpa något. Nej, jisses, det kan jag tvinga släktingar istället :) Skämt åsido, någon som tycker detta vore en dålig idé? Jag skulle inte sluta jobba i bokhandeln, aldrig i livet, men som ett extrajobb?
Sissel kanske har någon åsikt? Albin? :P
Fluffiga kattungar?
Det är ju inte kul att göra folk upprörda, även fast det verkar som att jag gör det. Jag är ingen sådan person i verkligheten.
Klart att jag tar till mig vad alla skriver.
Jag tror jag var lite arg den dagen när jag först skrev om försvinnandet. Det är fruktansvärt jobbigt att få sådana inbjudningar jämt och ständigt, eftersom jag anser att jag inte kan gå med för jag har inte så mycket att bidra. Jag går sällan ut nuförtiden (lite pengar i fickan och på kontot..) så jag kunde knappast ha sett honom festa. Och jag var inte i området där han senast sågs, bor eller dylikt. Är inte utomhus så mycket, mest när jag ska jobba eller köpa mat, gå på bio, sådana saker som man inte träffar mycket folk.
Förutom de som skrivit till mig på bloggen har mina kompisar sagt att jag tog i liiite för mycket. Jag ångrar vad jag skrev och tar härmed bort inlägget.
Jag ska nog bara skriva om trevliga upplevelser, fluffiga kattungar osv numera. Det är säkrast. Kanske ska styla om till modeblogg? Fota mina kläder, and so on and so forth som alla verkar göra nuförtiden. Hm. Får se. Men inget mer aggro (aggressivt), jag lovar. För jag är ingen sån person, jag är mer försynt.
Teaterdags: Sissel, Albin och jag ska gå på teater. Rysk roulette på Stadsteatern den 24.e. Fått bra platser för bara 100 kr/st! Ganska hett.
Klara sig själv-dags: Mamma och pappa åker till Algarve imorgon med min moster och hennes fästman så Albin och jag får klara oss själva. Farmor har bjudit in oss på middag till helgen redan, och det är bara bra för jag tror att det största problemet är mat. Det finns pengar, vi vet hur man köper, men att variera sig är så svårt. Och laga nyttigt, såklart. Får nog be Sissel om hjälp, she's the girl for it!
Klart att jag tar till mig vad alla skriver.
Jag tror jag var lite arg den dagen när jag först skrev om försvinnandet. Det är fruktansvärt jobbigt att få sådana inbjudningar jämt och ständigt, eftersom jag anser att jag inte kan gå med för jag har inte så mycket att bidra. Jag går sällan ut nuförtiden (lite pengar i fickan och på kontot..) så jag kunde knappast ha sett honom festa. Och jag var inte i området där han senast sågs, bor eller dylikt. Är inte utomhus så mycket, mest när jag ska jobba eller köpa mat, gå på bio, sådana saker som man inte träffar mycket folk.
Förutom de som skrivit till mig på bloggen har mina kompisar sagt att jag tog i liiite för mycket. Jag ångrar vad jag skrev och tar härmed bort inlägget.
Jag ska nog bara skriva om trevliga upplevelser, fluffiga kattungar osv numera. Det är säkrast. Kanske ska styla om till modeblogg? Fota mina kläder, and so on and so forth som alla verkar göra nuförtiden. Hm. Får se. Men inget mer aggro (aggressivt), jag lovar. För jag är ingen sån person, jag är mer försynt.
Teaterdags: Sissel, Albin och jag ska gå på teater. Rysk roulette på Stadsteatern den 24.e. Fått bra platser för bara 100 kr/st! Ganska hett.
Klara sig själv-dags: Mamma och pappa åker till Algarve imorgon med min moster och hennes fästman så Albin och jag får klara oss själva. Farmor har bjudit in oss på middag till helgen redan, och det är bara bra för jag tror att det största problemet är mat. Det finns pengar, vi vet hur man köper, men att variera sig är så svårt. Och laga nyttigt, såklart. Får nog be Sissel om hjälp, she's the girl for it!