Jag är lite sur idag. Hörde på nyheterna att Kristdemokraterna inte vill att homosexuella ska få adoptera, pga den "nya" idén om att ett barn behöver både manliga och kvinnliga förebilder.
Lever de på 1500-talet? Går vi bakåt i utvecklingen? Jag förstår inte alls att de kan tänka så, jag blir så sur.
Ensamstående mammor och pappor, är de också kassa adoptivföräldrar?
Tänk om ett par vill adoptera och det ser bra ut från alla håll men när de får barnet så börjar mamman slå barnet eller pappan våldta det. Det känns inte som en god anledning att vägra att någon ska få ge ett barn en fin uppväxt bara för de är av samma kön.

Jag skriver kanske inte så sammanhängande, ber om ursäkt för det, men jag blir så himla arg när jag hör sånt här. Iaf så var det KD i Skåne, om jag minns rätt, som ville ompröva detta beslutet för det har kommit nya förskningar om att "det kan bli bra vuxna trots allt även fast de växt upp med homosexuella föräldrar". No shit.
Vad tycker ni?