Häromdagen kom jag att tänka på tjejerna i min gymnasieklass och deras vänner i andra klasser.
Det är ofta mycket prat om att tjejer inte tar plats och killarna pratar jämt osv. Men i min gymnasieklass var det nog rätt annorlunda.
Visserligen var det bara fem killar i klassen men det var också starka tjejer som vågade säga vad de tyckte (och gärna var högljudda :P). Det var en väldigt bra klass.
Pratade med Toria häromdagen om att man borde pluggat mer. Man vet ju alltid bättre nu och jag borde ha pluggat bättre i ettan. Fick bra betyg i tvåan och trean men vissa ämnen hade man bara i ettan och kunde inte plugga mer i tvåan t.ex., som matte eller engelska. Himla synd.
Men back to the girls! Vanligtvis är jag rätt blyg, som gärna spanar in ett ställe, om jag aldrig varit där förr eller är ensam, men bland tjejerna blev jag nog lite mer pratglad och säker.
Alla var sådana goa tjejer, snälla och roliga.
Vågade tycka saker.


Stark kvinna på ett sätt.


Stark kvinna på ett annat sätt.

Det borde vara så i alla klasser. Inte att det är många tjejer och få killar men starka tjejer. Det är ju svårt förstås. Det med killarna; jag tror inte att de mådde dåligt för att tjejerna hördes mest, för killarna hördes rätt mycket de också. De var inga blyga violer, roliga och schyssta killar. Men det man kommer ihåg mest var de starka tjejerna som inte satt tysta på lektionerna. Jag vågade också säga saker, som jag kanske hade tyckt innan men tyst, inombords.
Alla borde få känna så. Som Blondinbella säger; man ska boosta sitt ego.
Nu ska jag nog titta lite på TV och sedan sova. Imorgon är jag ledig och ska försöka packa upp så många kartonger jag kan och orkar och sedan sticka till andra lägenheten och hämta hem dammsugaren. Träffa mamma lite kort också. Tycker så himla mycket om henne och pappa. Och Albin såklart!