Petra Mede i Roast
Hej igen!
Jag har totalt glömt bort att jag skulle blogga om Roast i måndags.
Alltså, Petra Mede var så sanslöst dålig. Det var helt sjukt, hon hakade upp sig på Kristoffer Appelqvist (hur han nu stavar...) och hans vikt. Så irriterande!
Ibland kan hon vara rolig, men det är inte jätteofta. Hon verkar mest vara nervös och pratar fort och säger "nähä, inga applåder". Hmm. Det låter konstigt när jag skriver det men jag hoppas ni fattar vad jag menar.
Jag vet inte riktigt om någon var riktigt klockren men förra veckans Roast för Robert Gustavsson, den var bra. Speciellt André Wikström och Sissela Kyle. Man kan vara jävligt roligt utan en massa sexskämt.
Har ni tänkt på att det är nästan jämt med sexskämt nu för tiden?
Vissa fixar att vara roliga utan, t.ex. Johan Glans. (Me loves him!) Men andra inte, och då speciellt Petra. Jaja.
Har precis sett klart Den andra systern Boleyn och den var väldigt konstig.
Rätt cool på sina ställen men mest konstig.
Så kan det vara. Är fortfarande på filmhumör så jag funderar att se på Don Juan de Marco. Man blir aldrig ledsen eller upprörd av Johnny. Sådeså.
Ciao!
Jag har totalt glömt bort att jag skulle blogga om Roast i måndags.
Alltså, Petra Mede var så sanslöst dålig. Det var helt sjukt, hon hakade upp sig på Kristoffer Appelqvist (hur han nu stavar...) och hans vikt. Så irriterande!
Ibland kan hon vara rolig, men det är inte jätteofta. Hon verkar mest vara nervös och pratar fort och säger "nähä, inga applåder". Hmm. Det låter konstigt när jag skriver det men jag hoppas ni fattar vad jag menar.
Jag vet inte riktigt om någon var riktigt klockren men förra veckans Roast för Robert Gustavsson, den var bra. Speciellt André Wikström och Sissela Kyle. Man kan vara jävligt roligt utan en massa sexskämt.
Har ni tänkt på att det är nästan jämt med sexskämt nu för tiden?
Vissa fixar att vara roliga utan, t.ex. Johan Glans. (Me loves him!) Men andra inte, och då speciellt Petra. Jaja.
Har precis sett klart Den andra systern Boleyn och den var väldigt konstig.
Rätt cool på sina ställen men mest konstig.
Så kan det vara. Är fortfarande på filmhumör så jag funderar att se på Don Juan de Marco. Man blir aldrig ledsen eller upprörd av Johnny. Sådeså.
Ciao!
Kommentarer
Trackback